Först ut av de vanliga språkfelen i det svenska språket är de, dem och dom, tre ord som ofta förväxlas. Dem orkar inte läsa längre, för dem får ont i ögonen. Ja, det gör ont att se sådana kontruktioner i annars välskrivna texter - närapå så ont att det talspråkliga dom är att föredra. Men vad är det då för skillnad mellan de, dem och dom? Och när ska man använda vad?
De är ett pronomen i tredje person plural, grundform.
De såg mig.
Talspråk: Dom såg mig (mej).
Det vill säga, de fungerar som subjekt i meningen; det är de som gör något i meningen, som agerar i meningen.
Dem är ett pronomen i tredje person plural, objektsform.
Jag såg dem.
Talspråk: Jag såg dom.
Det vill säga, dem fungerar som objekt i meningen; det är dem som utsätts för subjektets agerande, dem är passivt i meningen.
Alltså: Jag såg dem och de såg mig.
Inte: Jag såg dem och dem såg mig.
Inte: Jag såg de och de såg mig.
Möjligen (endast talspråk): Jag såg dom och dom såg mig.
Dom är alltså endast talspråk (även om en del använder det även i skrift), och kan användas istället för både de och dem. Är man osäker kan man alltså ta det säkra före det osäkra och använda (dock helst inte i skrift) det talspråkliga dom, visserligen på bekostnad av stil men åtminstone hyfsat grammatiskt korrekt. Men snälla. Försök iallafall inse att det är en skillnad mellan subjektet och objektet i en mening, och anpassa pronomina därefter.
Väl talat! Det måste vara ett av de mer irriterande skrivfelen nuförtiden.
Comment by Magnus — September 25, 2006 @ 10:38 pm
Tack! Ja, det här och #2, som kommer så snart jag orkar skriva ihop det
Comment by ria — September 26, 2006 @ 6:58 am
Du kanske kan lägga till hur det blir när de två principerna står emot varandra? Alltså när pronomenet är både subjekt och objekt, fast på olika nivåer i satsen:
Jag gav XXX som var sjuka medicin.
Ett enklare sätt att lära sig “rätt” vore väl att pröva med att byta ut pronomena “de/dem” mot ett annat ; “Du” och “dig” är det sannolikt ingen som tvekar kring hur man använder, och då slipper man ta ut satsdelar.
Comment by Oskar — April 2, 2007 @ 11:29 pm
Men när det inte upperkommer direkt vem det är som är vad? Exempel; Den stora volym tillväxten ligger till stor del i satsningen på dom offentliga anläggningsprojekten som är hela 30% mellan åren 2006-2007.
Ska det vara de eller dem?
Comment by Mange — November 4, 2008 @ 8:55 pm
“Dom” i “dom offentliga anläggningsprojekten” är en bestämning till “offentliga anläggningsprojekten”. “Dom” i exemplet kan bytas mot “de” men inte “dem” (”de” kan fungera som bestämd artikel, “dem” kan normalt inte göra det). Däremot kan hela “dom offentliga anläggningsprojekten” respektive “de offentliga anläggningsprojekten” bytas ut mot “dem”.
Ett annat exempel:
“Vi såg de gamla vännerna” kan skrivas “Vi såg dem”. När man talar om att det är just “de” gamla vännerna man sett behövs inte objektsformen “dem”. Däremot kan den (förutom att vara grammatiskt “korrekt” i exemplet “Vi såg dem”) underlätta förståelsen om man vill uttrycka sig mer kortfattat (det vill säga “Vi såg dem” i stället för det längre “Vi såg de gamla vännerna” - här får man förstås förutsätta att läsaren kan förstå av sammanhanget att “dem” syftar på “de gamla vännerna”).
Comment by Krister Johannesson — December 20, 2008 @ 10:06 am
Jag kan inte nånting om gramatik men jag tycker det låter konstigt med “Den stora volym tillväxten ligger”
skulle hellre säga “Den stora volymen tillväxt ligger”
Comment by stefan — January 11, 2009 @ 7:24 pm
Det låter konstigt eftersom det ska stå “Den stora volymtillväxten ligger…”.
Comment by johan — February 3, 2009 @ 11:27 pm
FYFAN!!!!!!!!! Jag har den här senaste timmen “forskat” i de/dem/dom “debatten”. Jag har aldrig kunnat tygla det här tidigare, så nu tänkte jag äntligen ta itu med detta. En timme senare, tror ni att jag har blivit något smartare? NEJ! Jag förstår vad som sägs på sidorna, men sedan kommer ett exempel som slår hål i tipsen man har fått. Exemplen som ni ger är otrolig lätt eftersom det är så kontrollerad och exemplariskt, men vad händer när man sätts inför en svårare mening?
T.ex. “‘dom’ där artiserna…”. Varken “jag/mig” eller “they/them” ersättningstipsen fungerar.
Ett annat exempel: “Vi behöver *** som bryr sig.” Objekt eller subjekt?
Otroligt frustrerande! Jävla löjliga svenska regler vi har här! Är det bara Sverige som lider av denna grammatik förvirring, med rätta måst jag tillägga?
Finns det någon jävla bok man beställa angående grammatik? Så man har stenkoll på detta. En bok som förklarar på ett pedagogiskt sätt. Inga förslag på högstadieböcker snälla! FÖrutom DOM (subjekt eller objekt? ARGH!!!) är skit, så är dom inte heller särskilt pedagogiska.
Förresten, Oskar nämnde något vettigt som någon borde svara på.
Quote:
#
Du kanske kan lägga till hur det blir när de två principerna står emot varandra? Alltså när pronomenet är både subjekt och objekt, fast på olika nivåer i satsen:
Jag gav XXX som var sjuka medicin.
Ett enklare sätt att lära sig “rätt” vore väl att pröva med att byta ut pronomena “de/dem” mot ett annat ; “Du” och “dig” är det sannolikt ingen som tvekar kring hur man använder, och då slipper man ta ut satsdelar.
Comment by Oskar — April 2, 2007 @ 11:29 pm
Comment by Jonas h — May 7, 2009 @ 1:39 am
Men är inte den här satsen: “Jag gav XXX som var sjuka medicin.” felkonstruerad? Det borde väl vara “Jag gav xxx, som var sjuka, medicin.” Det betyder att subjektet är “jag”, predikatet “gav” (”som var sjuka” är en förklarande sats…men minns inte vad en sådan heter…länge sedan jag gick i högstadiet och lärde mig svensk grammatik) och xxx är objektet.
Samma sak med: “Vi behöver xxx som bryr sig” Det beror på vad man vill poängtera: “Vi behöver dem, som bryr sig”. Eller “Vi behöver - De som bryr sig”.
Jag tror att nyckeln ligger i att vi ofta skriver felkonstruerade satser. Om man inte kan få fram ett subjekt och objekt i sina satser, kanske man ska överväga en omkonstruering.Men är inte den här satsen: “Jag gav XXX som var sjuka medicin.” felkonstruerad? Det borde väl vara “Jag gav xxx, som var sjuka, medicin.” Det betyder att subjektet är “jag”, predikatet “gav” (”som var sjuka” är en förklarande sats…men minns inte vad en sådan heter…länge sedan jag gick i högstadiet och lärde mig svensk grammatik) och xxx är objektet.
Samma sak med: “Vi behöver xxx som bryr sig” Det beror på vad man vill poängtera: “Vi behöver dem, som bryr sig”. Eller “Vi behöver - De som bryr sig”.
Jag tror att nyckeln ligger i att vi ofta skriver felkonstruerade satser. Om man inte kan få fram ett subjekt och objekt i sina satser, kanske man ska överväga en omkonstruering.
Comment by Xenonin — May 9, 2009 @ 3:38 pm
Det här är intressant, rent spontant tycker jag att vi borde gå mot att skriva som vi talar för att slippa allt onödigt krångel.
Jag är själv en bra bit över trettio och det var många år sen man gick i grundskola/gymnasie, så alla de grammatiska termerna har man absolut nada koll på längre.
Men iaf, i kommentarerna här ovan så syftas det på personer i en särskild grupp, dvs. “de som bryr sig” och “de som var sjuka”. Dessa grupper kan man om man så vill helt korta ner och byta ut mot “dem” som sagts tidigare. Då blir det “Vi behöver dem” och “Jag gav dem medicin”. Vi kan också applicera “de - dem” vs. “du - dig” här, vilket ger “du som bryr dig” och “du som var sjuk”.
Comment by Niklas — July 7, 2009 @ 12:10 pm