Först ut av de vanliga språkfelen i det svenska språket är de, dem och dom, tre ord som ofta förväxlas. Dem orkar inte läsa längre, för dem får ont i ögonen. Ja, det gör ont att se sådana kontruktioner i annars välskrivna texter - närapå så ont att det talspråkliga dom är att föredra. Men vad är det då för skillnad mellan de, dem och dom? Och när ska man använda vad?
De är ett pronomen i tredje person plural, grundform.
De såg mig.
Talspråk: Dom såg mig (mej).
Det vill säga, de fungerar som subjekt i meningen; det är de som gör något i meningen, som agerar i meningen.
Dem är ett pronomen i tredje person plural, objektsform.
Jag såg dem.
Talspråk: Jag såg dom.
Det vill säga, dem fungerar som objekt i meningen; det är dem som utsätts för subjektets agerande, dem är passivt i meningen.
Alltså: Jag såg dem och de såg mig.
Inte: Jag såg dem och dem såg mig.
Inte: Jag såg de och de såg mig.
Möjligen (endast talspråk): Jag såg dom och dom såg mig.
Dom är alltså endast talspråk (även om en del använder det även i skrift), och kan användas istället för både de och dem. Är man osäker kan man alltså ta det säkra före det osäkra och använda (dock helst inte i skrift) det talspråkliga dom, visserligen på bekostnad av stil men åtminstone hyfsat grammatiskt korrekt. Men snälla. Försök iallafall inse att det är en skillnad mellan subjektet och objektet i en mening, och anpassa pronomina därefter.
Nåja… Så länge det bara rör sig om förseningar och försvunna bussar kan jag väl så ut - det här är mycket värre. När ska bolagen börja respektera sina resenärer?
Iallafall inte det här. Definitivt inte.
Tja… vad ska man säga? Vi drömmer väl alla om att återigen få uppleva barndomens härliga minnen - och vad bättre än att börja nostalgitrippen hos tandläkaren? (Så länge man är student, förstås. Riktiga vuxna får nog betala om de vill ha ett djur.)
Alla ni som inte anmält er till donationsregistret, oavsett om ni vill donera eller inte - gör det!
New design again. A better one, I think. You?
Easy to read? Too difficult? Like the image? The colours? Tell me! Please…? 
I’m changing the design of the blog. This is what I quickly patched up when I really should have been studying for the exam tomorrow. Thoughts, anyone? Ideas for a better design? Do you like this one?
Antingen är jag väldigt naiv och ignorant (mycket möjligt, faktiskt), eller också är detta något så fruktansvärt fel. Vaddå? Bara för att de har varit offentliga figurer ett tag så ska de få en massa pengar? Inte bara ett antal månaders lön (vad brukar uppsägningstider vara? Tre mån?) , utan fantasiersättningar, så att de (i vissa fall) aldrig igen ska behöva lyfta ett finger? Visst, de har säkert arbetat en hel del, men garanterat med en massa förmåner. Och hög lön. Och alla de som slitit minst 8 h varje dag i hela sitt liv, är inte de värda något? I varje fall kanske häften så mycket som politikerna? Nej. Alla vi vanliga dödliga är just det. Vanliga dödliga. Inte ska det slösas skattepengar på oss. Oh nej. Då kanske inte pengarna skulle räcka till politikerna. Ve och fasa.
Ok. Jag vet inte om saker kommer att bli bättre med en borgerlig regering. Men vi slipper iallafall Göran! *glädjedans*
Jag vet att det är Aftonbladet, men Göran Persson gör mig mållös. Jag har aldrig brytt mig om politik, men om han får sitta kvar så är det banne mig en personlig förolämpning.
… det är nästan så man vill gå och personrösta!
"En sorts perversitet ska uppenbarligen till för att man ska äta av frukten från språkvetenskapens träd och förlora sin lingvistiska oskuld."
Ulf Teleman, Språkrätt, 1979
Det är nu ett tag sedan jag uppdaterade, men tro mig, det kommer mer. Jag har ett antal poster som väntar på att få skrivas, så fort jag i lugn och ro har tid att sätta mig ner med dem. I väntan på detta kommer lite underhållning till er alla. Detta klistermärke sitter på en läskomat på SOL-centrum i Lund:
